ENSAM ÄR INTE STARK

För en tid sedan arrangerade Härnösands stift, där Höga kusten ingår, konferenser om Svenska kyrkans roll i glesbygd. Förtroendevalda, anställda och ideella från stiftets församlingar möttes och delade erfarenheter och framtidstankar.
Vi fick höra om goda initiativ för företagande och social gemenskap, om livskvalitet i det naturnära livet, om människor som bytt stadens snabba puls mot ett liv med mer tid för familj och fritid. Men vi fick också höra om sorgen över att inte få ta del av en rättvis fördelning av de resurser landsbygden producerar och behovet av en mer gemensam kamp för denna rättighet.

Det är ju landsbygden som bygger vårt land. Råvarorna till maten, husen, kläderna, toalettpapperet, energin till uppvärmning, belysning, datorer, vitvaror och köksmaskiner, allt detta har sitt ursprung och produceras utanför städerna. Allt detta bygger på en enorm uppfinningsrikedom och kreativitet. Och den finns i stor utsträckning bland de sjuttio procent av Sveriges befolkning som inte bor i en storstad.

Mitt tydligaste minne från konferenserna om glesbygden är dock inte de hinder vi såg utan den hoppfulla trendrapport som levererades av några unga entreprenörer. Den visade oss hur ungdomars miljömedvetenhet och strävan efter livskvalitet, tillsammans med den digitala utvecklingens möjligheter, kan vända den rådande urbaniseringstrenden. Deras positiva spaning bär jag sedan dess med mig i mitt uppdrag att som biskop verka för att kyrkan ska kunna finnas kvar och bidra till det goda livet på landsbygden.

För oss i Svenska kyrkan handlar detta i hög grad om att skapa möjligheter till samverkan kring våra resurser och kompetenser så att vi både kan bevara vårt kulturarv och vara relevanta i den tid och det samhälle som är nu. Jag menar att vi måste se till att kyrkans resurser används på ett sätt som stöder, uppmuntrar och möjliggör samverkan mellan byar och samhällen. Kyrkan får inte bidra till en bymentalitet som försvårar samarbete och delande.

Ensam är inte stark. Genom gemensamt ansvarstagande skapas den kraft som krävs för att glesbygden ska orka överleva och förmå ta emot nya företagare, nya generationer och nya sätt att leva och skapa försörjning. De unga entreprenörerna på glesbygdskonferensen ingav mig hopp för landsbygden, för den kyrka som är en del av den och för det småskaliga livet i samklang med natur och människa, för verkligheten bortom storstadsnormen.

För min egen personliga del handlar livet i Höga kusten om att jag får leva nära den natur som föder oss. Att befriad från stadens kravfyllda och stressande levnadsmönster få leva så i samklang med en naturligt, äkta närmiljö att jag både kan låta mig beröras av vad det djupast sett innebär att vara människa och kan hitta energi och inspiration för mina uppdrag.

Livet på landsbygden, inte minst här i Höga kusten, har en kvalitet som skapar fantastiska möjligheter till social gemenskap, kreativitet och produktivitet.  Här är det gott att leva. Jag önskar verkligen att fler människor gav sig själva den möjligheten.

//Eva Nordung Byström,
biskop i Svenska kyrkan i Härnösands stift

Fotograf: Kerstin Stickler